När livet är som bäst

För två dagar sedan fick jag ett av dem mest underbara telefon samtalen jag någonsin haft.
.
Står och lagar mat i köket och hör hur min mobil ringer.
Tar en spurt in i mitt rum men hinner tyvärr inte svara, mystiken tätnar när jag ser att det är min förra chef Mamdouh från Qatar som ringde. Jag såg att han ahde lämnat ett medelande så jag var tvungen att lyssna av det.
Jag blev riktigt nervös när jag lyssnade för han lät sjukt upprörd och sa att jag var tvungen att ringa honom genast och att dte var jätte viktigt.
Min hjärna började gå på helspänn och jag försökte tänka ut "vad jag nu hade gjort som hade upprört honom så".
Tar mod till mig och ringer tillbaka, och där var den gamla vanliga Mamdouh, skämtar och är på riktigt bra humör. Och ja vad va det han ville? Han vill att jag skulle komma tillbaka till Qatar som GUEST RELATIONS MANAGER. Jag kan fortfarande inte förstå det. Fick prata med ex. houskeeping managern Naima också som numera är front desk manager och hon lovprisade mig till skyarna och var helt övertygad att jag skulle ta avdelningen till en helt annan nivå och att jag är så bra med gästerna. Säger hon som jag inte ens har jobbat med innan och om jag ska vara helt ärlig är jag lite rädd för henne ;)
Aldrig någonsin har jag känt mig så övertygad om att jag verkligen är brapå det jag gör och att jag har valt helt rätt yrke för mig. Detta är faktikst världens roligaste jobb och jag älskar det!
Jag är lite ledsen över att jag inte fick detta telefon samtalet för typ en eller två månader sedan för jag tror verkligen att jag hade gjort ett bra jobb och Qatar kändes faktiskt hemma. Men positiva tankar nu, en liten ego-boost inför min flytt till U.S.A och ett hopp om att dem tänker på mig igen i framtiden om en position blir ledig.
Jag är sjukt smickrad att dem fortfarande tänker på mig och tror så mycket på mig. Det är verkligen en annan familj jag ahr där nere och jag tänker på er sååå mycket! <3
Jag & Mamdouh - Ritz-Carlton, Doha

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0